SOM OM HAN VARIT EN FATTIG GOSSE ”… Hvilka stjärnor! Tomas hade aldrig sett så många stjärnor på en gång. Det fanns inte en fläck på himlen, där inte en stjärna strålade, och det var som en enda silfvervägg. Han blef stannande vid fönstret för att betrakta denna prakt, och då kände han sig, som om han varit en fattig gosse från Rotudden och stått utanför ett rikt upplyst hus, där alla stadens barn dansade…”
Tomas Lack (1912)
STENHAMMARSBACKARNA, ÄNGSBACKARNA ”Tidigt om förvårsmornarna, då det smalt föregående dag och frusit under natten, så att ängsbackarna runt i stan i den tidiga morgonsolen lågo med ishård, tjock bländvit skare, då voro stans unga herrskap, med patron Lack och Mia Mandelin i spetsen, ute och åkte långkälke, och största kälken i stan var naturligtvis patron Lacks ’Lång-Lisa’, som rymde tio personer bakom varandra, och när kälkarna susade nerför Stenhammarsbackarna och stan låg blåfrostig och vitpudrad, glänsande och blixtrande i mars- eller aprilsolen, då skreko alla av överjordisk glädje, det var, som om man ilat genom själva världsrymden, på en lyckofärd utan slut, …”
Planeten Markattan (1937)