Ludvig Nordström-sällskapet bildades den 25 februari 1992 på författarens 110:de födelsedag, av några lärare på dåvarande Mitthögskolan i Härnösand, med syftet att främja intresset för och studiet av Ludvig Nordströms författarskap.
Ludvig Nordström föddes i kvarteret ”Norrstan” i Härnösand den 25 februari 1882. Hans födelsehus − ”Stora gulhuset” − ett pampigt trevånings trähus revs på 1970-talet. Familjen hade det gott ställt, ja pappan var en av stadens rikaste personer fram till sin konkurs 1895; en händelse som kom att påverka sonen för all framtid, både på det personliga planet och i hans författarskap.
Efter studentexamen 1901 tillbringade Ludvig ett par terminer i det ”dammiga” Uppsala där han inte trivdes. Av delvis ekonomiska skäl återvände Ludvig till hemtrakten och började skriva artiklar i Sundsvalls Tidning och Västernorrlands Allehanda. Ludvig Nordström lämnade journalistarbetet och for till Ulvön våren 1905. Han stannade där ett knappt halvår, och arbetade en tid som fiskardräng. Mötet med fiskarna och deras levnadsvillkor blev av stor betydelse för hans författarskap och han har bland annat skildrat tiden på Ulvön i diktsamlingen Kains land (1906), novellsamlingarna Fiskare (1907) och Bottenhavsfiskare (1914), och i reportageserien ”Ångermanländska fiskare” i Västernorrlands Allehanda 1905 och 1906.
1908 lämnade Ludvig Nordström Härnösand för att aldrig varaktigt återvända dit. Större delen av sitt fortsatta liv bodde han i Djursholm: de sista åren i Stockholm. Även om han i fysisk bemärkelse inte återvände till hemtrakten, gick hans tankar ofta dit. ”Öbacka”/Härnösand har fått en framträdande plats i Ludvig Nordströms författarskap.
Ludvig Nordström var mångsidig – minst sagt. Han skrev romaner, noveller, dikter, reportage, essäer, debattskrifter, reseskildringar med mera – och drygt 500 tidnings- och tidskriftsartiklar i skilda ämnen. Utöver sitt författarskap var Ludvig Nordström en flitig akvarellmålare och tecknare. Han är bl.a. representerad på Moderna museet med 28 verk.
Ludvig Nordström bars av en stark framtidstro, grundad på den expanderande industrialismen i regionen. Han utvecklade en alldeles egen idélära som han kallade ”totalism” − enligt de flesta bedömarna en diffus och verklighetsfrämmande optimism − som han inför oförstående kritiker och läsare predikade i sina skrifter, främst från 1920-talet och framåt.
Ludvig Nordström beundrade och inspirerades av författare som August Strindberg,
H C Andersen, Balzac och Hjalmar Söderberg. Eftervärlden har bedömt att han själv skrev bäst i det lilla formatet; att novellerna, speciellt de med Tomas Lack- (författarens alter ego) och Öbackamotiv – är den del av hans prosa som kommer att överleva. Själv ville Nordström helst ägna sig åt att skriva vidlyftiga
romanserier i Balzacs anda; han kallade dem ”Skildringar ur svenska nationens lif” eller ”Petter Svensks historia” – ofullbordad.
I samband med den s.k. ”Bostadsresan” och radioreportaget ”Med Ludvig Nordström på husesyn” 1938, det som samma år sammanställdes till boken Lort-Sverige, blev Ludvig Nordström rikskändis. Det var många som ställde sig på ”Lort-Lubbes” sida, då han drog ut på härnadståg mot landsbygdsveriges dåliga boendestandard. Av andra kritiserades han hårt. Lubbes reportage fungerade i alla fall som en väckarklocka. Lort-Sverige har blivit ett begrepp som i olika sammanhang används än idag.
Författarinnan Marika Stiernstedt var Ludvig Nordströms hustru i 27 mestadels stormiga år. 1936 gick makarna skilda vägar. Året före hade Nordström träffat sin andra hustru, Gunborg Molin (1911–2011). De fick en kort tid tillsammans; Ludvig Nordström avled 1942. Han ligger begravd på Härnösands gamla kyrkogård.
Då vi betraktar Ludvig Nordströms författarskap idag och frågar oss vad som är aktuellt och levande är det journalistiken och i lika hög grad hans novellkonst. Han har kallats ”novellistreporter”.
John Landqvist, litteraturvetare och kritiker – och god vän till Ludvig – framhöll på sin tid att Nordström var genial i den meningen att hans skapande i högre grad än många andras har karaktären av omedelbarhet och av självständighet, kort sagt ”en lycklig talangs gåva varav den skapande själv överraskas”.
1928 mottog Ludvig Nordström De Nios stora pris.
Några av Ludvig Nordströms åttiotalet tryckta skrifter
Kains land (debut, diktsamling, 1906)
Fiskare (prosadebut, noveller, 1907)
Borgare (genombrott, noveller, 1909)
Herrar (anses vara en av hans främsta novellsamlingar, 1910)
Landsortsbohème (burlesk och satirisk roman, 1911)
Tomas Lack (självbiografiska noveller, 1912)
Fyrskeppet (reportage om fyrskeppet Almagrundet, 1922)
Planeten Markattan (munter självbiografisk roman, 1937)
Lort-Sverige (socialreportage, 1938)
Denna flugiga värld. En loggbok. (1941)
En dag i mitt liv (tänkebok, 1942)
Att läsa om Ludvig Nordström
Otto Fagerstedt & Sverker Sörlin, Framtidsvittnet. Ludvig Nordström och drömmen om Sverige (1987)
Thorsten Jonsson, ”Novellisten Ludvig Nordström”, i Synpunkter (1951)
Isabella Josefsson, Ludvig Nordström. Bidrag till en bibliografi (2002)
Giovanni Lindeberg, Ludvig Nordströms utvecklingshistoria (1933)
Ludvig Nordström, (postumt) Ur Ludvig Nordströms dagböcker. Individuella registret (1955)
Gunnar Qvarnström, Från Öbacka till Urbs. Ak.avh. (1954)
Marika Stiernstedt, Kring ett äktenskap (1953)
Örjan Torell, Den osynliga staden (2008)
Lars Wolf, Ludvig Nordström – tiofalt speglad (2006)
Ludvig Nordström-sällskapet har sitt säte i Härnösand, den stad som i Nordströms böcker kallas ”Öbacka”, men sällskapets medlemmar är spridda över hela landet.
Sällskapets verksamhet
Sällskapet har till uppgift att informera om, och att stimulera till forskning om Ludvig ”Lubbe” Nordström. Sällskapet ger ut medlemsbladet LUDVIG fyra gånger om året. Inom ramen för en begränsad budget försöker vi även att anordna kulturprogram med anknytning till Ludvig Nordström. Två är årligen återkommande: utdelningen av ”Ludvig Nordström-priset”, f.n. 15 000 kronor (bekostat av Härnösands kommun och f.d. ”Läroverksföreningen”), samt utdelningen av ”Lilla Lubbe-priset” en skrivtävling för ungdomar i Västernorrlands län . Tre pristagare får f. n. 1 000, respektive 2 000 och 3 000 kronor. Från 2023 har vi utlyst ett särskilt pris på 3 000 kronor för en elev i Härnösands gymnasium.