Mässornas Mässa, det vill säga Bok&Bibliotek i Göteborg 27-30/9, besöktes i år av 99 136 personer. Vi i Ludvig Nordström-sällskapet och Birger Normansällskapet var några bland de tusenden. Vi delade en monter i De Litterära Sällskapens kvarter.
Det var inte som förr om åren, då jag stressade för att hinna i tid till olika seminarier en trappa upp eller i Kongresshallen. Nu satt jag för det mesta lugnt förankrad i en stol ”på golvet.” Jag befann mig äntligen på andra sidan, i en monter.
Redan kvällen före mässans första dag, som var en torsdag, började bokfesten med ”Pressnatta”, där jag hade Mikael Norberg i Birger Normansällskapet till bordet. (På vägen upp till restaurangen såg jag förresten den första kändisen: ”Paggan.”) I det öronbedövande sorlet uppfattade jag låten ”De sista ljuva åren”, som Lasse Stefanz brukade spela. Kvällens underhållningstema var nämligen dansbandsmusik. Det bjöds på ett överdåd av dryck och mat, finska piroger, danska pølser och annat läckert. Bokmässans övergripande tema var ju ”Norden”.
Mitt emot vår monter höll Hjalmar Söderberg-sällskapet till. Hjalmar och Ludvig kände varandra och växlade brev. (Ett av breven finns förresten i Göteborgs UB). Till höger om oss höll Gustaf Hellström-sällskapet till. Snörmakare Lekholms författare var jämngammal med Ludvig Nordström, och räknades liksom han till ”tiotalisterna”; Lubbe var ju också ”totalist”. De var bägge småstadsskildrare, men Hellström hade inget eget namn på sin stad, Kristianstad. Det hade ju Lubbe, Öbacka.
Vi hade fått ett bra monterläge, i en gång parallell med vägen till V-hallen. En jämn ström av människor passerade, inte alltid för att stanna till i De Litterära Sällskapens kvarter eller för att söka upp vår monter. Men jag (vi alla) passade på att sticka broschyrer i handen på de som gick förbi. Jag brukade försiktigt men med tydlig diktion – ljudläget var högt – säga: ”Du behöver veta lite mer om Lubbe Nordström”, och så fick hen en folder. En gång – eller kanske flera – sa jag fel och istället ”Du behöver veta lite mer om Lort-Sverige”. ”Jag har skaffat mig ett badkar nu”, sa en man. ”Men du är gullig i din hatt.” Ja, sannerligen. Min svarta hatt med Bertils röda sidenband gjorde succé. Men det måste sägas; det var många som undrade varför Frälsningsarmen hade en soldat på plats. Men jag ville ju bara slåss för Lubbe. Hatten syntes till och med i TV, fast från långt håll.
Vi från Lubbe hade 70 kg material på nervägen – böcker är tunga – men ungefär hälften i retur. Bara en enda Lort-Sverige-bok väger drygt 700 gram. Vi sålde alla, på söndagen till REA-pris. Det är så många gör på mässan.
De som stannade till vid vår monter en stund kunde titta på bildband som Sven Bodin och Mikael Norberg hade sammanställt; om Lubbe och om Birger. (Ingen hade tid att lyssna på CD-skivorna med de radioprogram som ligger till grund för boken Lort-Sverige.) Där fanns också annat att titta på: Mats de Vahls modell till det monument som kommer att bli klart att ställas upp på Svanö till Birger Normans 100-årsdag 2014. Och fina svartvita porträtt på LN-sällskapets alla pristagare under åren. – Och min gamla 30-talsradio.
Man träffar bekanta. Jag mötte bibliotekskollegor från åren i Ångermanland.
Åke, Jan, Birgitta, Barbro, Eva och Ulla från Härnösand. Brita, Yvonne och Sylvia från Sollefteå och Catharina från Ö-vik (1975!). Miljön var kändistät. Jag såg visserligen inte så många där jag satt, men Tommy Körberg och Ebba Witt-Brattström gick förbi vår monter. Ebba Witt alldeles innan hon skulle hålla ett av mässans sextiotalet korta föredrag på DELS www.dels.nu scen. Hennes handlade om ”Nordisk kvinnolitteraturhistoria”.
Våra två Sällskap hade tre program på scenen: Ludvig Nordström-pristagarna Stewe Claeson och Mats Kempe förde, inför en stor publik, en dialog om olika berättargrepp då man skriver noveller. Våra egna framträdde vid två tillfällen, Torgny Åström och Mikael Norberg på lördagen med programmet ”Lort-Sverige och Vinkelskott. Lubbe och Birger synar Folkhemmet”, och Mikael Norberg, Hervor Sjödin och Magnus Sjöberg på söndagen med programmet. ”Banbrytare och kioskvältare. Birger Normans Utanikring – ångermanländska som språk och dikt”.
DELS är en paraplyorganisation för – just nu ungefär 120 – avlidna författares Sällskap. Men alla Sällskap är inte med i DELS, och alla Sällskap vårdar inte minnet av döda författare. Jan Myrdalsällskapet, ett av undantagen, var representerat på Bokmässan.
Vi var många som satt eller stod på de åtta kvadratmetrarna i monter B07:78. Anna-Carin Eliasson, Hertha Wyke, Torgny Åström, Mikael Norberg, Hervor Sjödin, Magnus Sjöberg, Emelie Nordin och Sofia Berglund. (Inte alla samtidigt).
… och hela tiden hörde jag det ”tysta duggregnet” från Sofias och Emelies ordbehandlare då de bloggade om sina möten på mässan.
Om du inte redan har gjort det, LÄS vad de har skrivit, här på hemsidan!
Isabella Josefsson
(2012-09-08)