TELEFONEN. LIK EN OSYNLIG SPINDEL
”Där Tomas stod i barnkammarfönstret kunde han se hur karlar reste järngalgar på alla tak i stan, hur bruntjärade trästolpar restes längs gatorna och stora rullar, fulla av telefontråd, långsamt rullades genom stan.
I detta spindelnät av metall, som lades över Öbacka, satt likasom en otäck, elak, osynlig spindel! Och han åt och mumsade på alla kakor, karameller, knäckar, chokladpraliner för Tomas och för alla andra småpojkar i stan, som förut sprungit med bud och biljetter åt sina mammor till stans alla snälla och godhjärtade tanter.
Och detta var ändå bara en liten början till allt det, som denna osaliga telefon skulle medföra.”
På hemväg till Öbacka (1934)
TELEFONTRAFIKEN ÖPPNAS
”Och så kom den stora dagen, då telefonen öppnades, som hela staden hade väntat med sådan spänning. Då flaggades hela stan, och överallt i familjerna var det stor middag. Landshövdingens hade middag, och biskopens hade middag, och dispaschör Unæuses hade middag och patron Lacks hade middag. Och det största med hela middan var, att den hela tiden avbröts av telefonringningar […] I samma stund hade luren tryckts i Kaj-Kajs hand, men som hon fått den mot örat, gav hon till ett skrik, som skar genom hela huset, kastade luren i väggen, vände sig med fradgande mun och tokiga ögon mot sällskapet och vrålade: Jag hörde djävulen! Rädda mig! Rädda mig!”
På hemväg till Öbacka (1934)
”Televerket inrättade sina första lokala telefonnät 1882. Härnösand och Uddevalla blev de städer, som först begåvades med sådant nät. Härnösands telefonstation blev allra först. Den öppnades för allmän trafik den 1/11 1882.”
Harald Wik, Härnösands historia del III (1981)