Ludvig har gjort slut med sin fästmö Mina Zetterlund; modern förmanar sonen…
Hernösand
De. 26. 1906
”…Stackars lilla Mina, hvad har hon gjord att blifva så hård straffad?
Hvad din märkvärdiga förmåga angår, den lefver endast i din inbillning, om du är något så när utrustad med skrifvgåfvan af vers och prosa, du är väl inte orsak till det sjelf, och bör vara tacksam att genom den gåfvan kunna försörja dig, men hittills generar dig inte att lefva på andra, trotsdem du har kunnat förtjena rätt stora summor, endast i det ligger en så stor egothism(?), att, börjar du icke ett annat lif, är jag rädd, endast armod och elände blifva slutet af dina högtrafvande luftslott. Du är för mycket omlindad af dig sjelf att inse, det, ingen hade varit ett bättre stöd af realiserandet af dina framtidsdrömmar, än en tillgifven älskande maka vid din sida, och den lyckan har du så lättsinnigt kastat ifrån dig…”