Stenhammar, Hernösand
24.10.1901
Min käre Ludwig!
[…] Tack min käre Gosse för ditt bref som var så välkommen, men, om inte jag mistar mig, tycks du nog inte vara rigtigt nöjd med staden och dess innevånare, det var ledsamt, måtte bara framtiden blifva bättre än du tror inom de närmaste åren. Beskrifningen på ditt rum, var mycket treflig, det syns att Fru Nordström har gjord sitt bästa för din trefnad, du säger du är endast med familjerna under måltiderna, det förstår jag nog, men att du under denna tid, sitter och tiger, du menar väl att du inte öppnar konversationen, också alldeles rätt, men jag kan väl inte tänka att du öfverskrider detta, och deltager i konversationen då du ser att det lämpar sig, så mycket är du skyldig din värdinna och dig sjelf, jag kan inte tänka annat, än min son, som då mindre, kallades för ”Den lille Gentlemannen” skall uppfylla denna fodran af honom som gentleman!!
Ännu en anmärkning, var nu inte ledsen på Mor som så sällan yttrar sig, men menar så väl, tycker du inte att då du har en sådan åsigt, som ”idioter”, att äfven i en sådan stad som Uppsala det måtte finnas många snillen, fast kanske inte på det område som du hellst skulle vara intresserad af, du har ännu fått sett för litet af dem, och deras åsigt om dig äro mögligen äfven detsamma som din, det fodras mer än månader att utfundera de flesta naturer, isynnerhet de mycket inbundna.
Det som gör mig mäst ledsen är, att Pappa har skrifvit till dig flera gånger, skickat pennigar, och andra saker, som skulle göra dig nöje, och du har inte svarat honom, lille Ludvig tänk på honom mera, han är känslig mycket känslig, och känner din liknöjdhet djupt, och mig sårar det äfven. […]
Snart börjar man att tänka på dig hem till Julen, vi ha inte så värst långt dit, det blir roligt att få dig hem igen. Du är fligtig, det var skönt, men du får lof att röra på dig också, det är så onyttigt att sitta för mycket för sig sjelf.
Var nu inte ledsen öfver mina ord, och tänk efter, så du se att du kan nog ha det annorlunda, så tungt det blir för familjen annars.
Många helsningar från barnen och din välmenande och tillgifne Mor.
*** *** ***
Engelskan Marie Sarah Parfitt (1860–1937) flyttade till Hernösand i februari 1881 som guvernant åt änkemannens Anshelm Nordström (1844–1908) barn. Hon gifte sig efter några veckor med Anshelm N. Fel i kyrkböckerna! Idag den 18 september läser jag i ett brev som Marie skrev till Ludvig att hon hade kommit till Sverige (Stockholm) den 15 september 1880, och till Härnösand två dagar senare. Giftermålet med Anshelm skedde alltså efter ett halvår…
Här tillrättavisar Mor äldste sonen Ludvig då han nittonårig just flyttat till Uppsala för att läsa litteraturhistoria.
Ur ett av de många brev från Marie S. Nordström till sonen Ludvig som förvaras på KB.