Nytorgsgatan 24
\nStockholm<\/p>\n
d. 4 Mars 42. [1942-03-04]<\/p>\n
K\u00e4re Pastor Pehrsson,<\/p>\n
F\u00e5r jag f\u00f6rst och fr\u00e4mst trycka er hand och
\nsedan i tur och ordning alla gamla v\u00e4nners p\u00e5 Ulf\u00f6n. F\u00f6r de flesta \u00e4r jag v\u00e4l numera n\u00e4rmast en saga och en legend, men \u00e4nnu leva dock n\u00e5gra kvar, som jag arbetat i lag med, sk\u00e4mtat och gycklat och \u00e4ven talat allvar med – alla, k\u00e4nda och ok\u00e4nda(vill jag i dag ta i n\u00e4ven och tacka. <\/p>\n
Inte kunde jag ana,d\u00e5 jag hos Bergners, jag tror i stora rummet,skrev min f\u00f6rsta historia: ”Per Eriks Jakt”,som kom in i V\u00e4sternorrlands Allehanda och orsakade mycken uppst\u00e5ndelse p\u00e5 grund av vad man d\u00e5 trodde var ”r\u00e5het”,medan det var beundran f\u00f6r det h\u00e5rda virket i Ulv\u00f6borna och k\u00e4rlek till den outs\u00e4gligt storslagna naturen d\u00e4ruppe, som jag fick f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppleva med sj\u00e4l och alla sinnen, den of\u00f6rgl\u00f6mliga, v\u00e5ren,inte s\u00e4ger jag,kunde jag v\u00e4l tro,att den och \u00f6vriga historier med tiden skulle bli s\u00e5 fina,att de p\u00e5st\u00e4mplades betyget ”klassiska” – men det var v\u00e4l k\u00e4rlekens makt,n\u00e4r man h\u00e4mtat sig fr\u00e5n \u00f6verraskningen \u00f6ver det nya och ovana,fann man det,som bar alltsammans: min k\u00e4nsla att med sj\u00e4l och hj\u00e4rta tillh\u00f6ra detta folk. Den k\u00e4nslan best\u00e4mde hela mitt f\u00f6ljande liv,och jag har ju ocks\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger omvittnat, att jag f\u00f6ddes till mitt verkliga jag i denna hamn ute i havet. Inte minst d\u00e4rf\u00f6r att d\u00e4r l\u00e4rde jag mig f\u00f6rst\u00e5 och v\u00f6rda arbetets storhet,den makt,som jag sedan alltid och of\u00f6r\u00e4nderligt s\u00f6kt att prisa. S\u00e5 blev ”Moster Bergner” min s\u00e5nggudinna, s\u00e5 \u00e5terkom jag d\u00e5 och d\u00e5 till denna min andliga f\u00f6delseplats f\u00f6r att h\u00e4mta kraft, och s\u00e5 blev Ulf\u00f6n f\u00f6r alltid inv\u00e4vt i mitt innersta liv.<\/p>\n
Jag m\u00e5lar ju och s\u00e4ljer mina tavlor, men n\u00e5gra har jag aldrig s\u00e5lt,det \u00e4r n\u00e5gra tavlor fr\u00e5n hamnen,fr\u00e5n R\u00f6dharssudden, fr\u00e5n Grundhamn – de h\u00e4nga h\u00e4r i mitt arbetsrum och i min matsal,s\u00e5 att jag alltid skall ha hamnen omkring mig.<\/p>\n
N\u00e4r jag i dag ber\u00e4ttar detta, f\u00f6rst\u00e5 ni kanske b\u00e4st,vad Ulf\u00f6n betyder f\u00f6r mig och hur f\u00e4stad jag \u00e4r vid den och dess m\u00e4nniskor. Jag kan ur min dagbok i dag citera f\u00f6ljande tafatta vers, som jag skrev med blyerts p\u00e5 Murresunds lada :<\/p>\n
I septemberkv\u00e4llens sena och skymmande stund,
\nd\u00e5 jag v\u00e4ntar blott,att resa till min stad,
\nhar jag smekt ditt gr\u00e4s och smekt din jord,du,k\u00e4ra Murresund,
\noch lyssnat tyst till prasslet av de gulnande blad
\noch bet\u00e4nkt,hur jag har
\n vuxit fast vid dig och vid allt,
\nsom har vuxit fram ur Ulf\u00f6ns h\u00e5rda grund.<\/p>\n
15 .Sept. 05. Murresunds lada.<\/p>\n
Och nu :Gud v\u00e4lsigne er allesammans !
\nEr hj\u00e4rtev\u00e4n
\nLudvig Nordstr\u00f6m<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nytorgsgatan 24 Stockholm d. 4 Mars 42. [1942-03-04] K\u00e4re Pastor Pehrsson, F\u00e5r jag f\u00f6rst och fr\u00e4mst trycka er hand och sedan i tur och ordning alla gamla v\u00e4nners p\u00e5 Ulf\u00f6n. F\u00f6r de flesta \u00e4r jag v\u00e4l numera n\u00e4rmast en saga och en legend, men \u00e4nnu leva dock n\u00e5gra kvar, som jag arbetat i lag med, … <\/p>\n