Mina ord om de r\u00f6dm\u00e5lade bondg\u00e5rdarna, p\u00e5 svenska landsbygden ha tydligen tr\u00e4ffat n\u00e5gon av grundstenarna i det svenska lynnet. Jag skulle ha f\u00f6rst\u00e5tt det, om jag angripit gult eller bl\u00e5tt, men r\u00f6tt, det var mer \u00f6verraskande.<\/p>\n
Den enqu\u00eate, som Svenska Dagbladet<\/em> anst\u00e4llt, visar icke upp n\u00e5gra verkliga saksk\u00e4l f\u00f6r den r\u00f6da f\u00e4rgen, endast k\u00e4nslosk\u00e4l. Det finns emellertid saksk\u00e4l, och de f\u00f6rklara den r\u00f6da f\u00e4rgens predominans. Denna f\u00e4rg \u00e4r f\u00f6rst och fr\u00e4mst inhemsk. Falu r\u00f6df\u00e4rg ha alla h\u00f6rt talas om. Den \u00e4r vidare billig, och den \u00e4r slutligen ett utomordentligt preservativ.<\/p>\n Men ingenting finns, som inneb\u00e4r, att den b\u00f6r bli evig. Professor Cassel h\u00f6ll h\u00e4romdagen ett synnerligen intressant f\u00f6redrag om v\u00e5rt skogsbest\u00e5nd, och han p\u00e5pekade, att d\u00e5 vi kommit till bottnen av v\u00e5ra urskogar, m\u00e5ste en verklig ekonomisk sparsamhet ta vid. Han varnade i detta sammanhang f\u00f6r alltf\u00f6r talrik befolkning i Norrland. Jag skall inte diskutera den sista, malthusianska synpunkten, endast h\u00e5lla mig till sparsamheten. N\u00e4r jag l\u00e4ste hans ord om den t\u00e4nkte jag strax p\u00e5 bondg\u00e5rdarnas byggnadshistoria. Var och en k\u00e4nner, att en bondg\u00e5rd fordom kunde ha tiotal av lador utstr\u00f6dda kring \u00e4gorna. Men var och en k\u00e4nner ocks\u00e5, att p\u00e5 senare tiden antalet dylika ekonomibyggnader g\u00e5tt i st\u00e4ndigt minskande, och jag ser emot en tid, d\u00e5 n\u00e5got p\u00e5minnande om de forna sockenmagasinen, saliga i \u00e5minnelse, skall f\u00e5 sin ren\u00e4ssans, d. v. s. d\u00e5 kooperationen n\u00e5r jordbruket p\u00e5 allvar och gemensamma lagerhus inr\u00e4ttas. Vi ha l\u00e5ngt dit, men hopkrympningen av antalet privata ekonomibyggnader \u00e4r ett insl\u00e5ende p\u00e5 denna v\u00e4g. Denna v\u00e4xande kooperation plus den ekonomiska synen p\u00e5 tr\u00e4v\u00e4rdet kommer att utan tvivel driva utvecklingen mot ett h\u00e5ll, som jag i min artikel endast antydde, v\u00e4xande antal byggnader av tegel eller annat material \u00e4n tr\u00e4.<\/p>\n I takt d\u00e4rmed kommer f\u00f6rfr\u00e5gan att diskuteras. Och d\u00e5 g\u00e4ller det f\u00f6r r\u00f6df\u00e4rgen. Falu r\u00f6df\u00e4rg \u00e4r d\u00e5 ur spelet. Man smetar inte vattenf\u00e4rg p\u00e5 tegelsten. Men vilken f\u00e4rg! Stenhus ha olika f\u00e4rger i olika l\u00e4nder. I Skottland, Aberdeen som typiskt exempel (The Granite City), \u00e4r gr\u00e5sten h\u00e4rskande. I England kommer sandstensgr\u00e5tt och vitstruket murbruk. Franska landsbygden har r\u00f6tt och gr\u00e5r\u00f6tt tegel t.ex. i Normandie, vitstruken rappning p\u00e5 Picardies lerhus, gr\u00e5 sandsten kring Paris och s\u00f6derut. Italien \u00e4r gr\u00e5tt, som lyser vitt i solen. Tyskland \u00e4r gr\u00e5tt kring Rhen med vitrappade inslag, mot norr b\u00f6rjar det r\u00f6da teglet dominera. Danmark g\u00f6r ett vitt intryck med r\u00f6da inslag, Sk\u00e5ne st\u00e5r vitt f\u00f6r minnet. \u00d6verhuvudtaget kan man s\u00e4ga, att de stenbyggda delarna av Europa \u00e4ro vita f\u00f6r minnet, medan det tr\u00e4 byggda Skandinavien minus Sk\u00e5ne och Danmark, om man vill r\u00e4kna detta land till den skandinaviska enheten, \u00e4r \u00f6verv\u00e4gande r\u00f6tt. Att s\u00e5 \u00e4r fallet i Skandinavien beror icke p\u00e5 n\u00e5gon bondebefolkningens estetiska f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r r\u00f6tt utan p\u00e5 fattigdom. Falu r\u00f6df\u00e4rg \u00e4r billigare \u00e4n riven f\u00e4rg och linolja. Voil\u00e0 tout!<\/p>\n Om man nu h\u00f6r efter, vad det \u00e4r f\u00f6r bondg\u00e5rdar, som ha annan f\u00e4rg \u00e4n r\u00f6d, vad \u00e4r det f\u00f6r bondg\u00e5rdar, som \u00e4ro r\u00f6dstrukna, och vad det \u00e4r f\u00f6r ena, som alltj\u00e4mt \u00e4ro gr\u00e5, skall man helt enkelt tr\u00e4ffa p\u00e5 ingenting annat \u00e4n en ren f\u00f6rm\u00f6genhetsskala. De fattigaste b\u00f6nderna, sm\u00e5b\u00f6nder plus torpare, ha de gr\u00e5 husen (gr\u00e5b\u00f6nder), f\u00f6rm\u00f6gnare b\u00f6nder ha de r\u00f6da med vita knutar, riksdagsm\u00e4n, kommunalordf\u00f6rande, tr\u00e4varuhandlare o.d. ha vita, sk\u00e4ra, gula g\u00e5rdar, ofta oljem\u00e5lade. Och likadant \u00e4r det med bygderna. Rika bygder ha st\u00f6rsta procenten icke r\u00f6df\u00e4rgade hus, burgna bygder.<\/p>\n De hus som l\u00e4mnat r\u00f6df\u00e4rgen bakom sig kunna d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4gas st\u00e5 som en \u00f6verg\u00e5ngsform mellan tr\u00e4epoken och stenepoken, och orsaken \u00e4r helt enkelt ekonomisk. Ett stenhus \u00e4r ett varaktigare och tryggare ting (brandf\u00f6rs\u00e4kringen!) \u00e4n ett tr\u00e4hus. Och ett oljem\u00e5lat hus \u00e4r ett b\u00e4ttre skyddat hus \u00e4n ett vattenm\u00e5lat.<\/p>\n Som nu, trots allt, den genomsnittliga f\u00f6rm\u00f6genhetsstandarden \u00f6kats, sedan Falu r\u00f6df\u00e4rg f\u00f6rst kom i marknaden och sj\u00e4lvklart ytterligare kommer att \u00f6kas s\u00e5 kommer ocks\u00e5 automatiskt m\u00f6jligheten att bygga stenhus (tegel) att \u00f6kas, och d\u00e4rmed kommer efter all sannolikhet en allm\u00e4n f\u00f6rskjutning upp\u00e5t att \u00e4ga rum, d. v. s. de fattiga bygderna stiga fr\u00e5n gr\u00e5tt till r\u00f6tt, de burgna fr\u00e5n slamf\u00e4rgen till oljef\u00e4rg av skilda slag, vit, sk\u00e4r, ljusgr\u00f6n, ljusbl\u00e5, ljusgul, och de rika fr\u00e5n oljef\u00e4rgen till stenhus.<\/p>\n Min p\u00e5talade gl\u00e4dje \u00f6ver de ljusa bondg\u00e5rdarna har denna historiskt-ekonomiska bakgrund. Jag avl\u00e4ser i det \u00f6kade antalet ljusf\u00e4rgade bondg\u00e5rdar en allm\u00e4n \u00f6kning i bygdernas v\u00e4lm\u00e5ga, och jag gl\u00e4der mig d\u00e4r\u00e5t med samma r\u00e5tt, som Henrik IV i Frankrike gladde sig, d\u00e5 Frankrikes b\u00f6nder b\u00f6rjade bli s\u00e5 v\u00e4lm\u00e5ende, att de kunde ha en h\u00f6na i grytan p\u00e5 s\u00f6ndagarna. Om jag skulle med ett icke alldeles ok\u00e4nt ord karakt\u00e4risera min gl\u00e4dje \u00f6ver de ljusa bondg\u00e5rdarna, skulle det ordet allts\u00e5 n\u00e4rmast bli fosterlandsk\u00e4rlek. Och n\u00e4r jag ovan sade, att mina ord om dem tydligen tr\u00e4ffat n\u00e5gon av grundstenarna i det svenska lynnet, s\u00e5 avs\u00e5g jag den sten, som heter tron p\u00e5 \u201dSvenska fattigdomens betydelse\u201d. Jag tror inte p\u00e5 den. Jag tror, att den \u00e4r en fras, tommare och ih\u00e5ligare \u00e4n de flesta.<\/p>\n Allts\u00e5! R\u00f6df\u00e4rgens p\u00e5b\u00f6rjade f\u00f6rsvinnande \u00e4r f\u00f6r mig ett tecken p\u00e5 stigande v\u00e4lm\u00e5ga ute p\u00e5 svenska landsbygden, och problemet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5dant det n\u00e4rmast presenterar sig, hur man skall f\u00e5 vacker f\u00e4rg i landskapet. Det \u00e4r p\u00e5 den fr\u00e5gan man ropet till svar: r\u00f6tt! Och d\u00e5 svarar jag som kolingen i Strix<\/em> klassiska historia: varf\u00f6r ska\u2019 det just vara en bagare! Varf\u00f6r ska\u2019 det just vara r\u00f6df\u00e4rg?<\/p>\n Man har bara ett svar: d\u00e4rf\u00f6r att vi \u00e4ro vana vid r\u00f6df\u00e4rg. Det \u00e4r inget svar. Det riktiga svaret skulle lytt: d\u00e4rf\u00f6r att vi sakna fantasi. Det \u00e4r hemligheten. Man har aldrig t\u00e4nkt sig, att svenska landsbygden skulle kunna f\u00f6rbli annat \u00e5n r\u00f6d. Men det \u00e4r h\u00f6nans kritstreck.<\/p>\n Arkitekt \u00c5kerlund har gett den riktiga antydningen. Ljusa g\u00e5rdar med tr\u00e4dg\u00e5rdar. Vi h\u00e5lla p\u00e5 i st\u00e4derna med f\u00f6nster- och taktr\u00e4dg\u00e5rdar, vi h\u00e5lla p\u00e5 med tr\u00e4dg\u00e5rdsst\u00e4der och blommande kolonitr\u00e4dg\u00e5rdar. Men res ut p\u00e5 landet och betrakta dessa kala bondg\u00e5rdar, som ligga utan en buske, en blomma p\u00e5 gr\u00e4sbacken, med gul lav p\u00e5 r\u00f6df\u00e4rgen. Jag ryser vid denna anblick, och jag kan inte begripa, varf\u00f6r inte \u00e4ven b\u00f6nderna skulle f\u00e5 blommor, frukttr\u00e4n, sk\u00f6nhet och trevnad i sitt arbetsamma liv. Att ropa p\u00e5 r\u00f6df\u00e4rg, f\u00f6r att stadsborna ska f\u00e5 fr\u00e5n kup\u00e9f\u00f6nstret ha kvar sin bondekuliss fr\u00e5n ”Folkan”, det \u00e4r nonsens. Motst\u00e5ndarna mot den ljusa f\u00e4rgen t\u00e4nka p\u00e5 sig sj\u00e4lva, jag t\u00e4nker p\u00e5 landsbygden och dess folk. Men g\u00f6r ett observandum; och det \u00e4r, att b\u00f6nderna skola f\u00f6rhindras att upprepa municipal- och stationssamh\u00e4llenas gr\u00e4sligheter. Det skall vara kontroll \u00f6ver det nya, som b\u00f6rjar treva sig fram. Sl\u00e5 upp 1734 \u00e5rs lag och l\u00e4s, hur \u00f6verheten d\u00e4r s\u00e5 att s\u00e4ga standardiserat bondg\u00e5rdstypen. Det \u00e4r ett dylikt \u00f6vervakande, som nu beh\u00f6vs \u00e5nyo och som genom inr\u00e4ttandet av l\u00e4nsarkitekt\u00e4mbeten \u00e4ven b\u00f6rjat se dagen.<\/p>\n Uppe i \u00c5ngerman\u00e4lvens \u00e5dal ha Stockholmsarkitekter b\u00f6rjat bygga s\u00e5gverkens och fabrikernas arbetarbost\u00e4der, och verkscheferna arbeta m\u00e5lmedvetet och behj\u00e4rtat p\u00e5 att skapa en ny \u00e5ngermanl\u00e4ndsk brukskultur.<\/p>\n Det \u00e4r dylik landsbygdskultur, som kommer inom kort att bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r intresse. N\u00e4r kooperationen segrar och byarna \u00e5nyo sammanslutas som f\u00f6re laga skiftet och lagerhus bli den konstruktiva enhet, d\u00e5 kommer landsbygdens arkitekturfr\u00e5ga att st\u00e5 i f\u00f6rgrunden, men redan nu kan g\u00e4rna arkitekternas blick b\u00f6rja riktas mot landsbygden, och som f\u00f6rsta problem kan ju fr\u00e5gan om bondg\u00e5rdarnas r\u00f6df\u00e4rg l\u00e4mpligen tj\u00e4na.<\/p>\n \u201dVarf\u00f6r just en bagare?\u201d Svenska Dagbladet 19\/3 1924.<\/strong> <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Mina ord om de r\u00f6dm\u00e5lade bondg\u00e5rdarna, p\u00e5 svenska landsbygden ha tydligen tr\u00e4ffat n\u00e5gon av grundstenarna i det svenska lynnet. Jag skulle ha f\u00f6rst\u00e5tt det, om jag angripit gult eller bl\u00e5tt, men r\u00f6tt, det var mer \u00f6verraskande. Den enqu\u00eate, som Svenska Dagbladet anst\u00e4llt, visar icke upp n\u00e5gra verkliga saksk\u00e4l f\u00f6r den r\u00f6da f\u00e4rgen, endast k\u00e4nslosk\u00e4l. Det … <\/p>\n