{"id":2518,"date":"2022-02-13T15:10:35","date_gmt":"2022-02-13T14:10:35","guid":{"rendered":"http:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/?p=2518"},"modified":"2022-02-13T15:19:00","modified_gmt":"2022-02-13T14:19:00","slug":"ett-forfattarskap-och-tva-recensioner-av-fredrik-lundberg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/?p=2518","title":{"rendered":"ETT F\u00d6RFATTARSKAP OCH TV\u00c5 RECENSIONER, av Fredrik Lundberg"},"content":{"rendered":"

I mitt tidigare alster i Ludvig Nordstr\u00f6m-s\u00e4llskapets medlemsblad LUDVIG (2021:4) f\u00f6rs\u00f6kte jag beskriva hur jag under senare delen av mitt liv f\u00e5tt en mer levande bild av min morfar Ludvig Nordstr\u00f6m. Utg\u00e5ngspunkten d\u00e5 likv\u00e4l som nu tar jag i mina egna betraktelser och st\u00e4llningstaganden som skulle kunna kallas livserfarenhet. Till detta finns ocks\u00e5 en eventuell till\u00e4gnad kunskap som st\u00f6d f\u00f6r v\u00e4rdering av saklighet\/verklighetsf\u00f6rankring i den fond som utg\u00f6r ramen f\u00f6r min nedan anf\u00f6rda ansats att lyfta fram boken Landsorts-boh\u00e8me<\/em> som ett betydande verk i Ludvig Nordstr\u00f6ms f\u00f6rfattarg\u00e4rning.
\n Boken som gavs ut 1911 \u00e4r dedicerad till hustrun. Ludvig hade efter ett antal \u00e5r av s\u00f6kande kommit till tillf\u00e4llig ro med Marika Stiernstedt, fr\u00e5nskild och mor till en dotter. Begynnelsen till kontakten mellan de tv\u00e5 var Marikas brev till Ludvig, som uppeh\u00f6ll sig Bretagne, i vilka hon uttryckte sin uppskattning av hans hittills publicerade skrifter. Sj\u00e4lv uppeh\u00f6ll hon sig Paris d\u00e4r hon bland annat, enligt egen utsago, avlagt en visit hos Strindberg. Tycke uppstod och efter hemkomsten fr\u00e5n Frankrike f\u00f6renade sig Lubbe och Marika, och bodde under sina f\u00f6rsta \u00e5r i Str\u00e4ngn\u00e4s. Symboliskt upplevde Lubbe kanske att han kommit i hamn efter n\u00e5gra k\u00e4nslostormade \u00e5r. Vad jag tycker framg\u00e5r p\u00e5 olika s\u00e4tt om Ludvig som person \u00e4r en fallenhet f\u00f6r storslagenhet och jag skulle vilja sluta mig till att han i den nyvunna ordnade tillvaron k\u00e4nde sig redo f\u00f6r n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n tidigare publicistiska g\u00e4rningar. En brett upplagd roman som det f\u00f6resv\u00e4var mig. Jag uppfattar d\u00e4rf\u00f6r att han i romanen maskerat men \u00e4nd\u00e5 ganska of\u00f6rblommerat gett uttryck f\u00f6r sina k\u00e4nslor och iakttagelser gjorda under hans hittillsvarande liv. Ska vi kalla det f\u00f6r ett f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra upp med det hittillsvarande livet. I boken finns anser jag betraktelser p\u00e5 tillvaron som senare leder fram till hans mer filosofiska uttryckt om v\u00e4rldsstaden \u201dUrbs\u201d och Norrland som Sveriges framtid. F\u00f6r den fortsatta redog\u00f6relsen av romanen utg\u00e5r jag fr\u00e5n tv\u00e5 stilgrepp som g\u00f6r romanen till vad jag upplever den som. Det \u00e4r kanske inte fr\u00e5ga om en autofiktiv ber\u00e4ttelse men jag anser \u00e4nd\u00e5 att han \u00e4r n\u00e4rvarande med tanke p\u00e5 det nyss sagda. Det f\u00f6rsta \u00e4r kanske n\u00e5got som jag l\u00e4ser in mer \u00e4n ett medvetet grepp. Det patos som \u00e4r genomg\u00e5ende och som jag vill se som hans sj\u00e4lsliga vandring genom tidens tillst\u00e5nd i en landsortsstad likt Dantes \u201dPilgrim\u201d i Den gudomliga komedin. F\u00f6r att inte g\u00e5 handlingen i f\u00f6rv\u00e4g \u00e5terkommer jag h\u00e4rom senare. Det andra greppet \u00e4r att framst\u00e4lla allt inblandat med ett burleskt perspektiv och genom det sp\u00e4nningsf\u00e4lt som uppst\u00e5r i den \u00f6verdrivna illustrationen av f\u00f6reteelser i samtiden som han uppfattar som dysfunktionella och menliga f\u00f6r samh\u00e4llet. En fr\u00e5ga som nu k\u00e4nns ber\u00e4ttigad med tanke p\u00e5 rubriken; vad ville han s\u00e4ga med sitt arbete och blev det f\u00f6rst\u00e5tt? Av de recensioner jag har kommit i kontakt med ges inte n\u00e5got helt jakande svar utan n\u00e4rmast uppfattar jag en f\u00f6rn\u00e4rmad ton. Endast en \u2013 och ska vi f\u00f6r s\u00e4kerhets skull kalla den f\u00f6r den skriven av en \u201dn\u00e4rmast s\u00f6rjande\u201d \u2212 v\u00e4nnen John Landquist \u2212 \u00e4r of\u00f6rblommerat positiv och ser en framtida stor f\u00f6rfattare stiga fram.
\n Klangbotten f\u00f6r romanen tycker jag finns v\u00e4l beskriven i hans olika alster om \u201d\u00d6backa\u201d. Det finns ett genomg\u00e5ende drag av of\u00f6rst\u00e5ende och ogin omv\u00e4rld visavi \u201dLackarna\u201d \u00e4nda fr\u00e5n farfaderns tid vidare genom faderns ekonomiska tr\u00e5ngm\u00e5l och slutliga d\u00f6d 1908. I dessa historier ges ocks\u00e5 m\u00e5nga goda iakttagelser om stort och sm\u00e5tt och som jag uppfattar det med ett genuint intresse f\u00f6r den m\u00e4nskliga karakt\u00e4ren. N\u00e5gra av ber\u00e4ttelserna om Tomas Lack andas djup \u00e5ngest \u00f6ver f\u00f6r\u00e4ldrarnas relation och som med ett modernt uttryckt m\u00e4rkt honom f\u00f6r livet. Jag vill mena att redan h\u00e4r formas hans livs emotionella f\u00f6rh\u00e5llande till bygden som han v\u00e4xt upp i och att Landsorts-boh\u00e8me<\/em> \u00e4r den f\u00f6rsta samlade ansatsen att ge r\u00f6st \u00e5t den frustration han k\u00e4nner f\u00f6r det som sker och skett runtomkring honom. Den lokala inramningen han ger sin ber\u00e4ttelse \u00e4r ofta Sundsvall (\u201dK\u00f6pstad\u201d) men \u00e4nd\u00e5 inte. Mig veterligen har inte mellersta Norrland haft n\u00e5gon omfattande bergsn\u00e4ring men ing\u00e5r \u00e4nd\u00e5 som en del av milj\u00f6n och jag menar att han redan h\u00e4r tar grepp p\u00e5 hela Norrlands rikedomar som r\u00e4tt utnyttjad ska skapa en god framtid.
\n Han bygger inte upp sin historia med utf\u00f6rliga interi\u00f6rbeskrivningar utan g\u00f6r ibland en l\u00e4tt skiss med burleska penseldrag, mer f\u00f6r att manifestera den beskrivna situationen \u00e4n f\u00f6r att skapa rumslig n\u00e4rvarok\u00e4nsla. Boken \u00e4r mer en sammanst\u00e4llning av tankar d\u00e4r de olika scenerna kan ses som illustrationer om vad hans tankev\u00e4rld upplever och v\u00e4rderar.
\n Boken inleds med en raljerande l\u00e4gesbeskrivning kring tidens ekonomiska omst\u00e4ndigheter, och ger d\u00e4rmed en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r det kommande h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet. Redan h\u00e4r visar han att han har god f\u00f6rst\u00e5else i ekonomisk teori. Det g\u00e5r att uppfatta inledningen som f\u00f6rklening av tillst\u00e5ndet i landet men syftet var nog mer att etablera det burleska anslaget. Det inledande greppet f\u00f6r att skapa pivoten (Ludvigs sj\u00e4lvk\u00e4nsla) f\u00f6r det kommande att kretsa kring \u00e4r att h\u00e5nande anf\u00f6ra avsaknad av en martyr att bespotta i det svenska samh\u00e4llet. Hj\u00e4ltar, tycker Lubbe, att vi dock har gott om sedan g\u00e5ngna tider. Det \u00e4r genom detta grepp som jag tycker mig se Lubbes n\u00e4rvaro som \u201dPilgrim\u201d dock endast som ande. Martyren och centralfiguren i ber\u00e4ttelsen \u00e4r tidningsredakt\u00f6ren f\u00f6r lokaltidningen \u201dBladet\u201d (= Sundsvalls Tidning), Michael Habstadius. En klanderv\u00e4rd och ryggradsl\u00f6s figur men \u201dstreet smart\u201d f\u00f6r att anv\u00e4nda ett nutida uttryck. F\u00f6r att f\u00e5 fram sin uppfattning kring samtidssituationen beskriver Lubbe redakt\u00f6r Habstadius som en sj\u00e4lvgod figur med p\u00e5klistrade ideal.
\n Tiden som boken behandlar \u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 det moderna Sverige. Samh\u00e4llsdebatten politiseras och partibildningar b\u00f6rjar ta form. Individuell frig\u00f6relse visavi gamla tiders bigotta konventioner b\u00f6rjar ta plats i samh\u00e4llslivet. Boken Landsorts-boh\u00e8me \u00e4r ett uttryck f\u00f6r det som h\u00e5ller p\u00e5 att ske i Sverige. Lubbes spr\u00e5kform h\u00e4rr\u00f6r mer fr\u00e5n folkdjupet \u00e4n bildad spr\u00e5kdr\u00e4kt och f\u00f6rst\u00e4rks d\u00e5 och d\u00e5 med dialektala uttryck. \u00c4ven om Ludvig redan under gymnasietiden skrev \u201dsv\u00e4rmisk\u201d poesi, tycks hans emotionella f\u00f6rankring \u00e4nd\u00e5 vara den lokala verkligheten han v\u00e4xte upp med. Hans syn p\u00e5 Uppsalatiden ger syn f\u00f6r s\u00e4gen. Hans spr\u00e5kliga f\u00f6rm\u00e5ga leder in honom mot tidningsv\u00e4rlden f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r men den naturalistiska l\u00e4ggningen g\u00f6r att han k\u00e4nner sig obekv\u00e4m i branschen.
\n Som jag p\u00e5st\u00e5tt tidigare uppfattar jag att Lubbe har god blick f\u00f6r ekonomiska omst\u00e4ndigheter. P\u00e5 olika s\u00e4tt ger han uttryck f\u00f6r ekonomins inverkan p\u00e5 den beskrivna tidens samh\u00e4lle. En h\u00e4msko f\u00f6r de flesta och ett maktmedel f\u00f6r n\u00e5gra f\u00e5. Rollen som maktspelare i lokalsamh\u00e4llet ges i f\u00f6rsta hand grosshandlarna och jag menar att Lubbe i detta fall syftar p\u00e5 tr\u00e4varuhandlarna. F\u00f6rfattarens misskund med dessa f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r branschen finns uttryckt p\u00e5 olika st\u00e4llen. Deras starka ekonomiska st\u00e4llning g\u00f6r ocks\u00e5 att de f\u00e5r dominerande inflyttande \u00f6ver bankerna. Rollen som tillskyndare f\u00f6r denna ordning ges till advokaten och f\u00f6r ber\u00e4ttelsen upps\u00e5t finns underf\u00f6rst\u00e5tt ett passande epitet \u201dlagvr\u00e4ngare\u201d
\n Ett karakt\u00e4rsdrag i boken \u00e4r, som jag uppfattar det, en mycket of\u00f6rblommerad syn p\u00e5 omv\u00e4rlden som Lubbe vuxit upp i och som han fram till tillblivelsen av boken f\u00f6rs\u00f6kt hantera p\u00e5 olika s\u00e4tt. Lite kantst\u00f6tt kanske s\u00e5 att s\u00e4ga. En sak som g\u00f6r inneh\u00e5llet s\u00e5 levande och frustande av liv \u00e4r det som senare blir hans adelsm\u00e4rke i f\u00f6rfattarskapet n\u00e4mligen iakttagelsef\u00f6rm\u00e5gan och f\u00f6rm\u00e5gan att uttrycka den i ord \u2013 Reportern. Det som drabbade mig n\u00e4r jag l\u00e4ste Landsorts-boh\u00e9me var n\u00e4rvarok\u00e4nslan som g\u00f6r att boken blir ett unikt tidsdokument f\u00f6r en landsortsstad kring f\u00f6ra sekelskiftet. Som sagts tidigare, inte detaljerade milj\u00f6beskrivning utan den psykologiska framst\u00e4llningen av karakt\u00e4rerna. Den inre bild som uppst\u00e5r associerar jag till det som inom svensk film lite neds\u00e4ttande kallas \u201dpilsnerfilmer\u201d.
\n Med det ovan sagda har jag f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 fram det missmod som jag uppfattar fanns inom Ludvig. Jag vill d\u00e4rf\u00f6r mena att han i boken ger fritt utlopp f\u00f6r detta. Under skrivande av denna uppsats har jag b\u00f6rjat fundera p\u00e5 fr\u00e5gan om autofiktion, n\u00e4mligen om karakt\u00e4ren Habstadius Golgatavandring \u00e4nd\u00e5 till en liten del best\u00e5r av Ludvigs vankelmod inf\u00f6r skeendena i tiden. Lubbe var kommen fr\u00e5n en merkantil borgerlig milj\u00f6 men hans goda iakttagelsef\u00f6rm\u00e5ga ser ocks\u00e5 hela samh\u00e4llet i alla dess delar. Var st\u00e5r han mellan det frisinnade och det konservativa?
\n Inneh\u00e5llet i boken kan beskrivas som olika bilder som uttrycker f\u00f6reteelser i samh\u00e4llet som Lubbe vill belysa och ifr\u00e5gas\u00e4tta; den redan n\u00e4mnda begynnelsen till samh\u00e4llsdebatt och tidningsbranschens egennyttiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, med underbetalda anst\u00e4llningar, resulterande i privat skulds\u00e4ttning genom det \u00f6verl\u00e5tbara v\u00e4xelinstrumentet, sexualiteten, tidigare f\u00f6rtigen i bigotteri och slutligen ett utbrett f\u00f6rlamande superi.
\n Sj\u00e4lva h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet dras i g\u00e5ng genom \u00e5terkomsten av att en tidigare son av staden \u2013 herr Kruckman \u2212 g\u00f6r entr\u00e9, en finansman som f\u00e5tt kontroll \u00f6ver aktiemajoriteten i en av stadens tv\u00e5 banker. Denna figur f\u00e5r sedan tj\u00e4na som skurk f\u00f6r att illustrera hur Lubbe ser p\u00e5 kapitalets egen logik.
\nMedelpunkten f\u00f6r ber\u00e4ttelsens fortskridande \u00e4r redaktionen p\u00e5 lokaltidningen \u201dBladet\u201d
\n( = Sundsvalls Tidning), spr\u00e5kr\u00f6r f\u00f6r de frisinnade. Runt detta centrum framst\u00e4lls sedan h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet i romanen.
\n Ett utm\u00e4rkande drag i framst\u00e4llningen \u00e4r de enskilda individerna, som helt dominerar inneh\u00e5llets andemening. Individerna framst\u00e5r sj\u00e4lvst\u00e4ndigt med sina goda och d\u00e5liga egenskaper utan underliggande ideologiska syftningar. Ber\u00e4ttelsen blir d\u00e4rigenom v\u00e4ldigt naturalistisk och som jag ser det uttrycker Lubbes uppfattning om nationens bondska karakt\u00e4r ur vars mylla det fr\u00e5n tid till annan stiger fram storvulna personer vilkas egenskaper f\u00e5r stor p\u00e5verkan i samh\u00e4llet. Omgivningens bondska f\u00f6rsagdhet, egennytta och\/eller kortsynthet ger h\u00e4rigenom f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r dessa personers agerande.
\n S\u00e4ttet att uttrycka sig p\u00e5 detta r\u00e4ttframma s\u00e4tt i bokform var mycket f\u00f6re sin tid och var n\u00e5got som f\u00f6ljde honom genom livet. Som exempel p\u00e5 detta \u00e4r det som gjort honom ih\u00e5gkommen till dags dato, hans reportageserie \u201dMed Ludvig Nordstr\u00f6m p\u00e5 husesyn\u201d 1939 (samma \u00e5r kom boken Lort- Sverige<\/em>) som m\u00e5nga g\u00e5nger trampade samh\u00e4llets b\u00e5da sidor p\u00e5 t\u00e5rna. Bakom uppsatsens rubrik g\u00f6mmer sig min uppfattning att verket fick en livsavg\u00f6rande inverkan p\u00e5 f\u00f6rfattarskapet. Romanen \u00e4r den enda i sitt slag med starkt k\u00e4nslostyrt inneh\u00e5ll. Det negativa mottagande av flertalet recensenter och i synnerhet Fredrik B\u00f6\u00f6ks \u00e5stadkommer om jag f\u00f6rst\u00e5tt saken r\u00e4tt en livskris f\u00f6r Lubbe vilket gjorde att han sedan inte gav sig ut p\u00e5 fler emotionellt laddade bokliga \u00e4ventyr. Jag tycker mig h\u00e4r vilja dra slutsatsen att hans barn- och ungdomstid m\u00e4rkt honom med en k\u00e4nslo\u00e5ngest som f\u00f6ljde honom genom hela livet.
\n Vad fanns det d\u00e5 f\u00f6r substans i recensionerna? F\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let har jag tagit fram tv\u00e5 tongivande kulturskribenter fr\u00e5n tiden. Den redan n\u00e4mnde John Landquist och Fredrik B\u00f6\u00f6k. Det finns ingen anledning att g\u00e5 in i detalj utan min id\u00e9 \u00e4r att peka p\u00e5 vad som gav Ludvig det k\u00e4nslosvall det uppenbarligen fick.
\n Som n\u00e4mnts tidigare var John Landquist mycket positiv med lovs\u00e5ng b\u00e5de \u00f6ver romanens s\u00e4tt uttrycka sig s\u00e5 v\u00e4l som det driv som genomsyrar hela verket. Hans recension *ger ocks\u00e5 bel\u00e4gg f\u00f6r min uppfattning kring det banbrytande anslaget. Landquist g\u00f6r en l\u00e5ng och ganska ing\u00e5ende utl\u00e4ggning med utblickar mot paralleller till bokens stilgrepp som Dickens och formens anfader Rabelais. Fredrik B\u00f6\u00f6k \u00e5 sin sida g\u00f6r en \u00e4nnu st\u00f6rre ansats i en fyrdelad recension uppdelad p\u00e5 tv\u00e5 inf\u00f6rande i Svenska Dagbladet p\u00e5 varandra f\u00f6ljande dagar, den f\u00f6rsta och andra december 1911. **
\nD\u00e5 jag skriver detta 2022, 111 \u00e5r efter det att recensionerna skrevs, \u00e4r min k\u00e4nsla att B\u00f6\u00f6k var f\u00f6rn\u00e4rmad\/uppbragt. Hans uppfattning om litteratur befinner sig p\u00e5 ett h\u00f6gre plan \u00e4n det plebejiska intryck som Nordstr\u00f6ms bok ger honom. Som tyngd f\u00f6r sin h\u00e5llning n\u00e4mner han tv\u00e5 troliga husgudar, Erich Auerbach och Johann Wolfgang von Goethe. Jag skulle vilja g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt att han blivit s\u00e5 uppretad att han inte givit sig tid till eftertanke utan l\u00e5ter i st\u00e4ller sin f\u00f6rutfattade mening om\u201d landsorts- f\u00f6rfattaren\u201d och hans \u00e4mnesval i stort sett f\u00e5 fritt spelrum. Han har d\u00e4rmed missat po\u00e4ngen med boken. Id\u00e9n till temat kan jag t\u00e4nka mig uppst\u00e5tt i Ludvigs inre sp\u00e4nningsf\u00e4lt mellan hans \u201dbarnatros\u201d kanske bl\u00e5\u00f6gda id\u00e9er om framtiden och hans nyvunna erfarenheter som ut\u00f6vande journalist. Att Lubbe l\u00e4mnade redaktionen i Sundsvall och tog anst\u00e4llning som fiskardr\u00e4ng p\u00e5 Ulv\u00f6n f\u00f6r att d\u00e4refter ta sig Frankrike f\u00f6r att t\u00e4nka, det menar jag \u00e4r ett uttryck f\u00f6r att han k\u00e4nde sig vilsen i livet.
\n Tv\u00e4rt emot vad B\u00f6\u00f6k anf\u00f6r s\u00e5 \u00e4r hela boken fram\u00e5tblickande och syftet med m\u00e5nga av de scener som finns i boken \u00e4r iakttagelser om missh\u00e4lligheter som har menlig inverkan p\u00e5 skeendena i samtiden. Det tydligaste uttrycket f\u00f6r detta \u00e4r Redaktionssekreteraren Oldbergs samtal med G\u00f6ran Crusius bortst\u00f6tta flickv\u00e4n. Syftet med Redakt\u00f6r Habstadius g\u00f6randen och l\u00e5tanden \u00e4r just det som B\u00f6\u00f6k anser att Ludvig inte f\u00f6rst\u00e5tt, n\u00e4mligen att illustrera egennyttan hos journalistiken. Boken var ytterst modern f\u00f6r sin tid. Ett drag som nog ingick i Fredrik B\u00f6\u00f6ks krav f\u00f6r god litteratur men saknas h\u00e4r \u00e4r klassiska symbolbegrepp som tidigare tillgreps f\u00f6r att ge effekt och symbolik till det som skulle uttryckas. Det finns inga som helst kulturmark\u00f6rer utan allt \u00e4r en verklighet och det \u00e4r endast det som \u00e4r budskapet som Lubbe vill att l\u00e4saren ska uppfatta. Metoden \u00e4r spr\u00e5ket som helt saknar borgerlig prydhet. Det enda gemensamma som recensenterna har i sina utl\u00e5tanden \u00e4r just i deras \u00f6gon det folkligt vulg\u00e4ra, kryddat med ekivokt spr\u00e5k. Min tolkning av B\u00f6\u00f6ks nedl\u00e5tande f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt \u00e4r att han har problem med inneh\u00e5llet, f\u00f6r han tillerk\u00e4nner boken ett gott hantverk och f\u00f6rfattarens litter\u00e4ra kapacitet.
\n Ingen blir nu f\u00f6rv\u00e5nad, antar jag, n\u00e4r jag p\u00e5st\u00e5r att Landsorts-boh\u00e9me<\/em> \u00e4r en banbrytande bok genom tilltaget att f\u00f6ra fram en ber\u00e4ttelse med ambitionen att visa verkligheten b\u00e5de som synlig och som dold bakom borgerlighetens f\u00f6rl\u00e5t och detta l\u00e5ngt f\u00f6re senare tiders socialrealistiska litteratur.
\nSamtiden tycks alltid ha sv\u00e5rt att acceptera kulturkritik n\u00e4r den allm\u00e4nna k\u00e4nslan f\u00f6r hur samh\u00e4llet ter sig blir belyst med en annan uppfattning \u00e4n den egna.<\/p>\n

*Dagens Nyheter<\/em> 16\/11 1911, John Landquist
\n**Svenska Dagbladet<\/em> 1\/12 1911, Fredrik B\u00f6\u00f6k
\n**Svenska Dagbladet<\/em> 2\/12 1911, Fredrik B\u00f6\u00f6k<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I mitt tidigare alster i Ludvig Nordstr\u00f6m-s\u00e4llskapets medlemsblad LUDVIG (2021:4) f\u00f6rs\u00f6kte jag beskriva hur jag under senare delen av mitt liv f\u00e5tt en mer levande bild av min morfar Ludvig Nordstr\u00f6m. Utg\u00e5ngspunkten d\u00e5 likv\u00e4l som nu tar jag i mina egna betraktelser och st\u00e4llningstaganden som skulle kunna kallas livserfarenhet. Till detta finns ocks\u00e5 en eventuell … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dETT F\u00d6RFATTARSKAP OCH TV\u00c5 RECENSIONER, av Fredrik Lundberg\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-2518","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2518","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2518"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2518\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2528,"href":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2518\/revisions\/2528"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2518"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2518"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ludvignordstromsallskapet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2518"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}