F\u00f6rfattare har d\u00f6pt om sina f\u00f6delsest\u00e4der och gett dem p\u00e5hittade namn. Vi vandrar i diktens st\u00e4der och f\u00e5r syn p\u00e5 hur Frida putsar f\u00f6nster i Lilla Paris; vi st\u00f6ter p\u00e5 Harald Hilding Markurell i Wadk\u00f6ping. Det finns fler. Ludvig Nordstr\u00f6m var f\u00f6rst med att ge sin f\u00f6delsestad ett andranamn, \u00d6backa. \u00c4n idag fungerar det som f\u00f6rstanamn i staden H\u00e4rn\u00f6sand.<\/p>\n
\u00d6backa Jazz, \u00d6backa bokhandel, \u00d6backa djurhem.<\/p>\n
\u00d6backa \u0336 den backiga staden p\u00e5 \u00f6n \u0336 n\u00e4mns f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Nordstr\u00f6ms genombrottsbok Borgare 1909. <\/p>\n
\u2260 \u2260 \u2260 <\/p>\n
Ludvig Nordstr\u00f6m f\u00f6ddes i kvarteret \u201dNorrstan\u201d i H\u00e4rn\u00f6sand den 25 februari 1882. Hans f\u00f6delsehus \u2212 \u201dStora gulhuset\u201d \u2013 var ett pampigt trev\u00e5nings tr\u00e4hus som revs p\u00e5 1970-talet.<\/p>\n
Snett \u00f6ver gatan bodde familjen Malmberg \u201di ett avsnitt av denna lilla stad h\u00f6gt mot norden\u201d […] Lille \u00c5ke (Bertil) skymtade \u201dKamrer Nordstr\u00f6ms tr\u00e4dg\u00e5rd p\u00e5 andra sidan gatan; d\u00e4r gingo hans jungfrur och dr\u00e4ngar och satte potatis\u201d.<\/p>\n
Familjen Nordstr\u00f6m hade det gott st\u00e4llt, ja pappan var en av stadens rikaste personer fram till sin konkurs 1895; en h\u00e4ndelse som kom att p\u00e5verka sonen f\u00f6r all framtid, b\u00e5de p\u00e5 det personliga planet och i hans f\u00f6rfattarskap.<\/p>\n
Efter studentexamen 1901 studerade Ludvig tv\u00e5 terminer Uppsala, och tenterade t.ex. i litteraturhistoria f\u00f6r professor Henrik Sch\u00fcck. Ludvig l\u00e4mnade den \u201ddammiga\u201d staden d\u00e4r han inte trivdes. Han ville bli f\u00f6rfattare och \u00e5terv\u00e4nde till hemtrakten; han b\u00f6rjade skriva artiklar i Sundsvalls Tidning och V\u00e4sternorrlands Allehanda. <\/p>\n
Ludvig Nordstr\u00f6m l\u00e4mnade journalistarbetet och for till Ulv\u00f6n v\u00e5ren 1905. Han stannade d\u00e4r i ett knappt halv\u00e5r, och arbetade en tid som fiskardr\u00e4ng. M\u00f6tet med fiskarna och deras levnadsvillkor blev av stor betydelse f\u00f6r hans f\u00f6rfattarskap och han har bland annat skildrat tiden p\u00e5 Ulv\u00f6n i diktsamlingen Kains land (1906), novellsamlingarna Fiskare (1907) och Bottenhavsfiskare (1914), och i reportageserien \u201d\u00c5ngermanl\u00e4ndska fiskare\u201d i V\u00e4sternorrlands Allehanda 1905 och 1906.<\/p>\n
1908 flyttade Ludvig Nordstr\u00f6m fr\u00e5n H\u00e4rn\u00f6sand f\u00f6r att aldrig varaktigt \u00e5terv\u00e4nda dit. St\u00f6rre delen av sitt fortsatta liv bodde han i Djursholm: de sista \u00e5ren i Stockholm. \u00c4ven om han i fysisk bem\u00e4rkelse inte \u00e5terv\u00e4nde till hemtrakten, gick hans tankar ofta dit. \u201d\u00d6backa\u201d\/H\u00e4rn\u00f6sand har f\u00e5tt en framtr\u00e4dande plats i Ludvig Nordstr\u00f6ms f\u00f6rfattarskap.<\/p>\n
Ludvig Nordstr\u00f6m var m\u00e5ngsidig \u2013 minst sagt. Han skrev romaner, noveller, dikter, reportage, ess\u00e4er, debattskrifter, reseskildringar med mera \u2013 och fler \u00e4n 500 tidnings- och tidskriftsartiklar i skilda \u00e4mnen. Ut\u00f6ver sitt f\u00f6rfattarskap var Ludvig Nordstr\u00f6m en flitig akvarellm\u00e5lare och tecknare. Han \u00e4r bl.a. representerad p\u00e5 Moderna museet med 28 verk.<\/p>\n
Ludvig Nordstr\u00f6m bars av en stark framtidstro, grundad p\u00e5 den expanderande industrialismen i regionen. Han utvecklade en alldeles egen id\u00e9l\u00e4ra som han kallade \u201dtotalism\u201d \u2212 enligt de flesta bed\u00f6marna en diffus och verklighetsfr\u00e4mmande optimism \u2212 som han inf\u00f6r of\u00f6rst\u00e5ende kritiker och l\u00e4sare predikade i sina skrifter, fr\u00e4mst fr\u00e5n 1920-talet och fram\u00e5t.<\/p>\n
Nordstr\u00f6m beundrade och inspirerades av f\u00f6rfattare som August Strindberg, H C Andersen, Balzac och Hjalmar S\u00f6derberg. Efterv\u00e4rlden har bed\u00f6mt att han sj\u00e4lv skrev b\u00e4st i det lilla formatet; att novellerna, speciellt de med Tomas Lack- (f\u00f6rfattarens alter ego) och \u00d6backamotiv \u2013 \u00e4r den del av hans prosa som kommer att \u00f6verleva. Sj\u00e4lv ville Nordstr\u00f6m helst \u00e4gna sig \u00e5t att skriva vidlyftiga romanserier i Balzacs anda som han kallade \u201dSkildringar ur svenska nationens lif\u201d eller \u201dPetter Svensks historia\u201d \u2013 ofullbordad. <\/p>\n
D\u00e5 vi ser p\u00e5 Ludvig Nordstr\u00f6ms f\u00f6rfattarskap idag och fr\u00e5gar oss vad som \u00e4r aktuellt och levande \u00e4r det journalistiken och i lika h\u00f6g grad hans novellkonst. Han har kallats \u201dnovellistreporter\u201d.<\/p>\n
1928 mottog Ludvig Nordstr\u00f6m De Nios stora pris. <\/p>\n
1938, i samband med sin s.k. \u201dBostadsresa\u201d och radioreportaget \u201dMed Ludvig Nordstr\u00f6m p\u00e5 husesyn\u201d, det som samma \u00e5r sammanst\u00e4lldes till boken Lort-Sverige, blev Ludvig Nordstr\u00f6m en riksk\u00e4ndis. Det var m\u00e5nga som st\u00e4llde sig p\u00e5 \u201dLort-Lubbes\u201d sida, d\u00e5 han drog ut p\u00e5 h\u00e4rnadst\u00e5g mot landsbygdsveriges d\u00e5liga boendestandard. Av andra kritiserades han h\u00e5rt. Lubbes reportage fungerade i alla fall som en v\u00e4ckarklocka. \u201dLort-Sverige\u201d har blivit ett begrepp som anv\u00e4nds \u00e4n idag. <\/p>\n
MER OM LUDVIG ”LUBBE” NORDSTR\u00d6M
\nLudvig Nordstr\u00f6m var alltifr\u00e5n ton\u00e5ren en flitig dagboksskrivare. Ungef\u00e4r 22 000 sidor f\u00f6rdelade p\u00e5 200 vaxduksh\u00e4ften f\u00f6rvaras i arkiv. <\/p>\n
S\u00e4llskapet har i sitt f\u00f6rvar ca 1 500 fotografier ur Nordstr\u00f6ms privata fotoalbum.<\/p>\n
Ludvig Nordstr\u00f6ms gata l\u00f6per f\u00f6rst\u00e5s genom H\u00e4rn\u00f6sand, och Ludvig Nordstr\u00f6ms v\u00e4g g\u00e5r genom Falkenberg.(!) D\u00e4r har hans som grannar August Strindberg, Evert Taube och andra f\u00f6rfattare i ett stadskvarter.<\/p>\n
I \u00d6regrund syns Ludvig Nordstr\u00f6m avbildad p\u00e5 en bronsrelief av Fredrik Frisendahl. Den invigdes 1954.<\/p>\n
\u201dLudvig Nordstr\u00f6m-monumentet\u201d av Berndt Hellberg \u00e4r en bronsskulptur p\u00e5 granitsockel utanf\u00f6r Technichus i H\u00e4rn\u00f6sand. Invigdes i samband med att gamla biblioteket uppf\u00f6rdes d\u00e4r ca 1962.<\/p>\n
\u2260 \u2260 \u2260<\/p>\n
N\u00e5gra av Ludvig Nordstr\u00f6ms \u00e5ttiotalet tryckta skrifter
\nKains land (debut, diktsamling, 1906)
\nFiskare (prosadebut, noveller, 1907)
\nBorgare (genombrott, noveller, 1909)
\nHerrar (anses vara en av hans fr\u00e4msta novellsamlingar, 1910)
\nLandsortsboh\u00e8me (burlesk och satirisk roman, 1911)
\nTomas Lack (sj\u00e4lvbiografiska noveller, 1912)
\nFyrskeppet (reportage om fyrskeppet Almagrundet, 1922)
\nPlaneten Markattan (munter sj\u00e4lvbiografisk roman, 1937)
\nLort-Sverige (socialreportage, 1938)
\nDenna flugiga v\u00e4rld. En loggbok. (1941)
\nEn dag i mitt liv (t\u00e4nkebok, 1942)<\/p>\n
Att l\u00e4sa om Ludvig Nordstr\u00f6m
\nOtto Fagerstedt & Sverker S\u00f6rlin, Framtidsvittnet. Ludvig Nordstr\u00f6m och dr\u00f6mmen om Sverige (1987)
\nThorsten Jonsson, \u201dNovellisten Ludvig Nordstr\u00f6m\u201d, i Synpunkter (1951)
\nIsabella Josefsson, Ludvig Nordstr\u00f6m. Bidrag till en bibliografi (2002)
\nIsabella Josefsson, Min k\u00e4re Ludwig. Marie Nordstr\u00f6ms brev till sonen. (2017)
\nGiovanni Lindeberg, Ludvig Nordstr\u00f6ms utvecklingshistoria (1933)
\nLudvig Nordstr\u00f6m, (postumt) Ur Ludvig Nordstr\u00f6ms dagb\u00f6cker. Individuella registret (1955)
\nGunnar Qvarnstr\u00f6m, Fr\u00e5n \u00d6backa till Urbs. Ak.avh. (1954)
\nMarika Stiernstedt, Kring ett \u00e4ktenskap (1953)
\n\u00d6rjan Torell, Den osynliga staden (2008)
\nLars Wolf, Ludvig Nordstr\u00f6m \u2013 tiofalt speglad (2006)<\/p>\n
\u2260 \u2260 \u2260<\/p>\n
F\u00f6rfattarinnan Marika Stiernstedt var Ludvig Nordstr\u00f6ms hustru i 27 mestadels stormiga \u00e5r. 1936 gick makarna skilda v\u00e4gar. \u00c5ret innan hade Nordstr\u00f6m tr\u00e4ffat sin andra hustru, Gunborg Molin (1911\u20132011). De fick en kort tid tillsammans; Ludvig Nordstr\u00f6m avled 15\/4 1942. Han ligger begravd p\u00e5 H\u00e4rn\u00f6sands gamla kyrkog\u00e5rd.<\/p>\n
\u2260 \u2260 \u2260<\/p>\n
LUDVIG NORDSTR\u00d6M-S\u00c4LLSKAPET bildades den 25 februari 1992 p\u00e5 f\u00f6rfattarens 110:de f\u00f6delsedag, av n\u00e5gra l\u00e4rare p\u00e5 d\u00e5varande Mitth\u00f6gskolan i H\u00e4rn\u00f6sand, med syftet att fr\u00e4mja intresset f\u00f6r och studiet av Ludvig Nordstr\u00f6ms f\u00f6rfattarskap. Ludvig Nordstr\u00f6m-s\u00e4llskapet har sitt s\u00e4te i H\u00e4rn\u00f6sand\/\u00d6backa, men s\u00e4llskapets medlemmar \u00e4r spridda \u00f6ver hela landet. <\/p>\n
S\u00e4llskapets verksamhet
\nS\u00e4llskapet har till uppgift att informera om, och att stimulera till forskning om Ludvig \u201dLubbe\u201d Nordstr\u00f6m. S\u00e4llskapet ger ut medlemsbladet LUDVIG fem g\u00e5nger om \u00e5ret. Vi f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ven att anordna kulturprogram med anknytning till Ludvig Nordstr\u00f6m. Tv\u00e5 \u00e4r \u00e5rligen \u00e5terkommande: utdelningen av det nationella \u201dLudvig Nordstr\u00f6m-priset\u201d, f.n. 15 000 kronor, samt utdelningen av \u201dLilla Lubbe-priset\u201d en skrivt\u00e4vling f\u00f6r gymnasieungdomar i V\u00e4sternorrlands l\u00e4n. Tre priser p\u00e5 vardera 2 000 kronor, delas ut. I samarbete med Norrl\u00e4ndska litteraturs\u00e4llskapet bekostar vi ett naturastipendium i Ulv\u00f6hamn varje sommar.<\/p>\n
\u201dLudvig Nordstr\u00f6m-priset\u201d, pristagare hittills:<\/p>\n
Novellister och\t\t\tJournalister<\/p>\n
1998 Inger Edelfeldt\t\t1999 Jan Helin
\n2000 Stewe Claeson\t\t2001 Andreas Rocks\u00e9n
\n2002 Hans Gunnarsson\t\t2003 Curt Bladh
\n2004 Cecilia Davidsson\t\t2005 Anneli Jordahl
\n2006 Ulf Eriksson\t\t2007 Linda Larsson Kakuli
\n2008 Oline Stig\t\t2009 Anders Lid\u00e9n
\n2010 Ninni Holmqvist\t\t2011 Anna Tiberg
\n2012 Mats Kempe\t\t2013 Johan Persson&Martin Schibbye
\n2014 Stefan Lindberg\t\t2015 Po Tidholm
\n2016 \u00c5ke Smedberg\t\t2017 Anna-Klara Bankel
\n2018 Jonas Karlsson\t\t2019 Jack Werner
\n2020 Susanne Ringell\t\t2021 Katarina Vikstr\u00f6m
\n2022 P\u00e4r Th\u00f6rn\t\t 2023 Lisa R\u00f6stholm
\n2024 Stina Stoor\t\t2025 Adam Svanell
\n2026 Henrik Bromander<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6rfattare har d\u00f6pt om sina f\u00f6delsest\u00e4der och gett dem p\u00e5hittade namn. Vi vandrar i diktens st\u00e4der och f\u00e5r syn p\u00e5 hur Frida putsar f\u00f6nster i Lilla Paris; vi st\u00f6ter p\u00e5 Harald Hilding Markurell i Wadk\u00f6ping. Det finns fler. Ludvig Nordstr\u00f6m var f\u00f6rst med att ge sin f\u00f6delsestad ett andranamn, \u00d6backa. \u00c4n idag fungerar det som … <\/p>\n