Presentation

Hej! Jag tänkte göra som Sofia här innan och presentera mig själv lite. Jag heter Emelie Nordin, 18 år och går tredje året på Samhällsprogrammet med inriktning Media på Härnösands gymnasium. Jag har fått äran att följa med ner till Göteborg på Bokmässan för att skriva och ta kort om allt som händer. Detta är för er som läser denna sida, men som inte har möjligheten att själv följa med ner.

Detta kommer bli ett roligt äventyr då jag älskar att läsa och skriva, men även för att jag får dela denna fantastiska upplevelse med en av mina bästa vänner. Sofia och jag blev vänner tack vare Lilla Lubbe-priset och denna resa kommer stärka vår vänskap. Så tack till Ludvig Nordström-sällskapet för allt ni har gett oss!

Jag och Sofia återkommer som sagt imorgon då vi har tagit oss till Göteborg. Hoppas ni är lika förväntansfulla som oss!

Emelie Nordin

/Emelie

 

 

Presentation

Hallå! Tänkte skriva lite kort och presentera mig själv.
Jag heter Sofia Berglund och är en av de två tjejer som ska blogga under bokmässan nere i Göteborg de kommande dagarna.
Jag är snart 17 år gammal och en riktig bokmal (föredrar faktiskt böcker framför filmer).
Jag går andra året på Humanistiska programmet i Härnösand och deltog i Lilla Lubbe förra året med min novell ”Sårad”. Jag blev då en av tre vinnare, det var så jag fick chansen att åka med. Det var även så jag lärde känna Emelie som blivit en av mina bästa vänner och är den andra som ska hålla er uppdaterade.

Jag hoppas verkligen att jag kommer kunna bjuda på en upplevelse för er som inte är med där nere och kunna förmedla stämningen och känslan.

Nu måste jag packa det sista, ni får ha det så bra tills nästa gång vi hörs!

/Sofia

Lyssna på Lubbe i P1.

 

På husesyn med Ludvig ”Lubbe” Nordström.

1938 gjorde journalisten och författaren Ludvig Nordström en resa genom hela Sverige som resulterade i programserien ”Med Ludvig Nordström på husesyn”. Det blev det första verkliga socialreportaget i radion.

Lubbe Nordström inför sin reportageresa – Dagens Eko 1938

Tillsammans med en provinsialläkare reste Ludvig, eller ”Lubbe”, Nordström land och rike runt för att undersöka bostadsförhållandena på den svenska landsbygden.

Han förfärades över den dåliga hygienen och den låga standarden hemma hos fattigt folk.

Radioreportagen och den efterföljande boken skakade om och skapade en häftig debatt.

Med Ludvig Nordström på husesyn – 10 oktober 1938
Med Ludvig Nordström på husesyn – 24 oktober 1938
Med Ludvig Nordström på husesyn – 31 oktober 1938
Med Ludvig Nordström på husesyn – 7 november 1938

Nu på SR play

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=2266686

 

 

”Lubbe” på bokmässan Göteborg 27-30/9

 

 

Ludvig Nordström-sällskapet ställer tillsammans med Birger Normansällskapet ut på Bokmässan i Göteborg 27-30/9. Monter B07:78.

 

Föredrag på De litterära sällskapens scen (B10:79):

Fredag 13.30–13.45 Om att skriva noveller. Samtal mellan Ludvig Nordström-pristagarna Stewe Claeson och Mats Kempe

Lördag 13.30–13.45 Lort-Sverige och Vinkelskott. Lubbe och Birger synar Folkhemmet. Medv.: Torgny Åström och E. Mikael Norberg

Söndag 14.00–14.15 Banbrytare och kioskvältare. Birger Normans Utanikring – ångermanländska som språk och dikt. Moderator E. Mikael Norberg

 

”Solskensolympiaden” 1912

Ludvig Nordström skriver om ”Solskensolympiaden” i Stockholm 1912:

Och så gick solen åter upp öfver Stockholm.  Åter började den klara rymden fyllas af rök och dis, åter blänkte fönsterrutor långt upp på Norr, åter kommo de hvita skärgårdsbåtarna i en lång rad om Sjötullen, och åter tog staden upp sin sorlande sång.

Då begaf sig den gode Ankarsparre ner från sina berg för att möta professorn och med honom ge sig upp till Stadion, och idag var Marathon-loppets dag.

Och det var söndag.

När klockan gick på tolf vände alla stadens bilar uppåt Stadion som flöjlar för samma vind. Och när professorn och Ankarsparre vandrade uppför Sturegatan försvunno de som soldater i en väldig armé af män, kvinnor och barn, medan de ständiga bilarna ryckte upp slag i slag som skoporna på ett mudderverk, och alla skulle de tömmas i Stadions jättekar, som rymde 30 000 människor.

Himlen var blåare än annars den dagen – eller tycktes åtminstone vara det, och Humlegårdens grönska hvälfde sig i rika festoner, popplarna sprutade sina höga kaskader, björkarna brunno bak lönnarna, och blommorna tolkade jordens fröjd.

Med hvilken värme, hvilken sydländskt silfvergrå värme öfver gata och trottoar! Apelsingula markiser bländade, de lackerade privatbilarna drogo som kanonblixtar i fonden, och människorna gingo barhufvade, hela gatan pratade halfhögt som på en skolafslutning i korridorerna, och det frasade öfverallt.

När så professorn och Ankarsparre kommo upp på Valhallavägen och ställde sig i kön, pekade den förre bort mot Östra station…

Men professorn beskådade Stadion. Därefter beskådade han folkmassan och såg, att det var kvinnor mest och alla klädda i färggranna sommartoaletter.

Så kommo de in och fingo plats strax vid stora porten högt upp, så att de hade fri blick över hela arenan och amfiteatern. Som alla människor voro ljusklädda och solen sken, liknade det hela en jätteparkett af hvita astrar, öfver hvilken alla världens flaggor vajade som blodröd vallmo, blå campanula och gul solros.

Det var en oförglömlig syn.

Nere på arenan gjorde en tjock amerikanare, som vandrat omkring i nattrock, i detta ögonblick ett jättekast med sin slägga och publiken skrek, viftade och hurrade, flaggorna smällde för vinden, och skuggan förändrades; på kungliga läktaren glänste uniformerna, och i megafonen utropades täflingsresultaten. Allt var stormande, upprördt, entusiatiskt…

Nu hände något. Ett oerhördt virrvarr uppstod.

–        De komma! De komma! Sitt ner! Tyst! Sitt ner! skreks.

Det var Marathonlöparna.

Vördade läsare, min penna skälfver, men jag måste säga det: Ankarsparre hade blifvit tokig. Komplett tokig! Fosterlandet hade gjort honom tokig, honom som så många andra …

Och hvad gjorde han, sedan han nu blifvit en dåre? Detsamma som de öfriga 30 000 dårarna i Stadion.  Han skrek, när Sverige kom in som sjätte, och ögonen runno på honom som på alla andra.

–        Sverige!  Sverige!  Sverige!  Sverige!  Sverige!  Sverige!  Sverige!

 

Ur Ankarsparre [kapitlet ”Sverige”]. 1912

Isabella har klippt och klistrat.

 

 

 

Evenemang

Lördagen 7 juli 2012

 

Murberget Prästgården, kl. 13

Lubbe speglad i bild och text

Författaren Ludvig Nordström presenteras med introduktion, recitation och bildspel av och

med Isabella Josefsson, Bertil Lundberg och Sven Bodin. Musik: ”Elegi” av H Alfvén

Serie: Sällskapsliv. Länets författare i fokus

Arr: Murberget – Länsmuseet Västernorrland –  och Ludvig Nordström-sällskapet

 

Gamla kyrkogården, kl. 18

Musik under lärkträdet

F Schubert, L Cohen, P-E Moræus, Sommarpsalmer …

Vi samlas under ”Jungfru Lina” kl.18.

Den som så önskar kan möta upp vid Ludvig Nordströms grav 17.45.

Arr: Ludvig Nordström-sällskapet och Härnösands domkyrkoförsamling

 

∞ ∞ ∞ ∞ ∞

 

Ludvig Nordström-sällskapet ställer tillsammans med Birger Normansällskapet ut på Bokmässan i Göteborg 27-30/9. Monter B07:78.

 

Föredrag på De litterära sällskapens scen (B10:79):

Fredag 13.30–13.45 Om att skriva noveller. Samtal mellan Ludvig Nordström-pristagarna Stewe Claeson och Mats Kempe

Lördag 13.30–13.45 Lort-Sverige och Vinkelskott. Lubbe och Birger synar Folkhemmet. Medv.: Torgny Åström och E. Mikael Norberg

Söndag 14.00–14.15 Banbrytare och kioskvältareBirger Normans Utanikring – ångermanländska som språk och dikt. Moderator E. Mikael Norberg