Välkommen!

Untitled Document

Ludvig Nordström-sällskapet
(Grundat 1992)
Ordförande:
Torild Blomqvist
Vice ordf:
Jörgen Eriksson
Sekr: Isabella Josefsson, 070-213 33 17
isajos@spray.se
Kassör: Staffan Nyström

Ledamöter och ersättare:
Sven Bodin, Lena Gedin,
Christina Grandien, Catherine Lundmark
Eva Myrhage, Björn Thunberg 

Medlemsavgifter: 
Enskild medlem: 150 kr 
Familjemedlem: 75 kr 
Studerande: 25 kr

PlusGironummer: 
419 98 61-8

Om Ludvig

Lubbe 1930

Lubbe 1930

 

Tittar man i telefonkatalogen, lokaldelen för Härnösand, finner man att ett tiotal företag har valt ett namn som innehåller förleden Öbacka: Öbacka El, Öbacka Måleri, Öbacka fastighet, Öbacka redovisning osv. Öbacka är Ludvig Nordströms påhittade namn för sin hemstad Härnösand.  Det finns andra litterära städer i Sverige; de mest kända är Birger Sjöbergs ”Lilla Paris” – Vänersborg – och Hjalmar Bergmans ”Wadköping” – Örebro.  Men Ludvig Nordström var först. Hans fiktiva stad nämns för första gången i novellsamlingen Borgare 1909.

Ludvig Nordström föddes i ett borgarkvarter i Norrstan i Härnösand den 25 februari 1882. På den nuvarande adressen Norra Kyrkogatan 18 påminner oss en plakett om hans födelsehus ”Stora gulhuset”, ett trevånings trähus som revs i slutet av 1970-talet.

Familjen hade det gott ställt, ja pappan var en av stadens rikaste personer fram till sin konkurs 1895; en händelse som kom att påverka sonen för all framtid, både på det personliga planet och i hans författarskap.

biografi2

1901 tog Ludvig studenten. Därefter läste han bland annat litteraturhistoria och filosofi i det ”dammiga” Uppsala, där han inte trivdes. Av delvis ekonomiska skäl återvände Ludvig till hemtrakten och började skriva artiklar för Sundsvalls Tidning och Västernorrlands Allehanda.

Ludvig Nordström lämnade journalistarbetet och for till Ulvön våren 1905. Han stannade där ett knappt halvår, och arbetade en tid som fiskardräng. Mötet med fiskarna och deras levnadsvillkor blev av stor betydelse för hans författarskap och han har bland annat skildrat tiden på Ulvön i diktsamlingen Kains land (1906), novellsamlingarna Fiskare (1907) och Bottenhavsfiskare (1914), och i reportageserien ”Ångermanländska fiskare” i Västernorrlands Allehanda 1905 och 1906.

1909 lämnade Ludvig Nordström sitt Öbacka för att inte mer varaktigt återvända dit. Större delen av sitt fortsatta liv bodde han i Djursholm; de fyra sista åren i Stockholm. Även om han inte fysiskt återkom till hemtrakten, så gick hans tankar och skrivande ofta dit. Öbacka/Härnösand har fått en framträdande roll i hans skrifter, såväl skönlitterära som faktatexter.

Ludvig Nordström var mångsidig – minst sagt. Han författade romaner, noveller, dikter, essäer, debattskrifter, reportage, reseskildringar, en yrkesmonografi, en företagshistorik med mera – och drygt 500 tidnings- och tidskriftsartiklar i skilda ämnen. Utöver sitt författarskap var han en flitig akvarellmålare och tecknare.

Ludvig Nordström bars av en stark framtidstro, grundad på den expanderande industrialismen i regionen. Han utvecklade en alldeles egen utopisk lära som han kallade totalism, och som han inför oförstående kritiker och läsare predikade i sina skrifter, främst från 1920-talet och framåt. Det handlar om en sorts blandning av socialism, kristendom och kapitalism.
Ludvig i Biblioteket

Nordström beundrade och inspirerades av författare som August Strindberg, H C Andersen, Honoré de Balzac och Hjalmar Söderberg. Eftervärlden har bedömt att han själv skrev bäst i det lilla formatet; att novellerna, speciellt de med Tomas Lack- (författarens alter ego) och Öbackamotiv – är den del av hans prosa som kommer att överleva.

Själv ville Nordström helst ägna sig åt att skriva vidlyftiga romanserier i Balzacs anda; han kallade dem ”Skildringar ur svenska nationens lif” eller ”Petter Svensks historia” – ofullbordad.

I samband med sitt radioreportage ”Med Ludvig Nordström på husesyn” 1938, det som senare samma år sammanställdes till boken Lort-Sverige, blev Ludvig Nordström rikskändis. Det var många som ställde sig på ”Lort-Lubbes” sida, då han drog ut på härnadståg mot landsbygdssveriges dåliga boendestandard. Av andra kritiserades han hårt. Lubbes reportage fungerade i alla fall som en väckarklocka och resulterade i att en sanitär kampanj inleddes i landet.

biografi3

Författarinnan Marika Stiernstedt (1875-1954) var Ludvig Nordströms hustru i mer än 25 mestadels stormiga år. 1936 gick makarna skilda vägar. Året före hade Nordström träffat sin andra hustru, Gunborg Molin (1911–2011). De fick en kort tid tillsammans; Ludvig Nordström avled 1942. Han ligger begravd på Härnösands gamla kyrkogård.

När vi ser på Ludvig Nordströms författarskap idag och frågar oss vad som är aktuellt och levande då är det journalistiken, och i lika hög grad hans novellkonst. Han har inte för inte kallats novellistreporter.

John Landqvist, litteraturvetare och kritiker – och god vän till Ludvig – framhöll på sin tid att Nordström var genial i den meningen att hans skapande i högre grad än många andras har karaktären av omedelbarhet, av självständighet och av värde, kort sagt ”en lycklig talangs gåva varav den skapande själv överraskas”.

+ + + + + +

1928 mottog Ludvig Nordström De Nios stora pris.

1941 medverkade han i kortfilmen ”Albert Engström och hans rospiggar”.

+ + + + + +
Skrifter av och om Ludvig Nordström

Av Ludvig Nordström, ett mycket litet urval

Borgare 1909
Tomas Lack och hans familj 1930, 1956
Planeten Markattan 1937
Lort-Sverige 1938
En dag i mitt liv 1942

Om Ludvig Nordström

Gunnar Qvarnström, Från Öbacka till Urbs 1954. Diss.
Otto Fagerstedt och Sverker Sörlin, Framtidsvittnet. Ludvig Nordström och drömmen om Sverige 1987
Lars Wolf, Ludvig Nordström – tiofalt speglad 2006
Isabella Josefsson, Ludvig Nordström. Bidrag till en bibliografi 2002

Man kan göra en grupp av ett antal böcker som alla behandlar Ludvig Nordströms och
Marika Stiernstedts äktenskap:

Marika Stiernstedt, Kring ett äktenskap 1953
Ludvig Nordström, Ur Ludvig Nordströms dagböcker. ”Individuella registret” 1955
Ulf Wittrock, Marika Stiernstedt 1959
Lisbeth Larsson, Sanning och konsekvens. Marika Stiernstedt, Ludvig Nordström och de biografiska berättelserna 2001

Isabella Josefsson 2015

?>