Okategoriserade – Ludvig Nordström

”Och aldrig har en brinnande yngling längtat mer att få se sin älskades ansikte än jag att få se Människo-Sveriges kamrar och kök, skafferier och garderober, dass och sopor och löss.” (Ur Lort-Sverige, 1938.)

Så tänkte Ludvig Nordström innan han den 25 april 1938 gav sig ut på sin 48 dagar och
1 100 mil långa s.k. ”bostadsresa” genom Sveriges alla landskap – utom Öland och Gotland. Hans uppdrag var att granska bostadssituationen på Sveriges landsbygd. En undersökning som hade initierats av dåv. medicinalstyrelsen, som också utsett 43 provinsialläkare att guida Nordström. Även kommunalmän och präster anslöt som ciceroner på de platser författaren besökte.

Om intrycken från resan berättade Ludvig Nordström i radio. Serien ”Med Ludvig Nordström på husesyn” sändes i tio avsnitt under oktober − december 1938.

Boken Lort-Sverige − som har kallats det första svenska socialreportaget – gavs ut under senhösten samma år.

I kapitlet ”Lodare och löss” redovisar Nordström det han sett och hört i Västsverige.
Han inleder med en rivstart: ”Ja, det var verkligen värre i Västergötland, [än i Halland] både med hänsyn till människor och till bostäder. Gud vet om det inte var det värsta på hela resan. Men då skulle jag vilja utsträcka detta omdöme till hela Väst-Sverige, alltså både till Västergötland, Dalsland, Bohuslän och åtminstone västra Värmland. ”

Delrubrikerna ”Helvetet” och ”Medeltiden” låter läsaren ana hur det stod till med bostadsstandarden på landsbygden. En ljusning i mörkret visade sig dock staden Borås vara:
”Vad nu emellertid Västergötland beträffar mötte det oss först och främst med en sensation, det var Borås. När jag besökte staden 1930, [inför arbetet med boken Bonde-nöden. 1933] var det en livlig industristad, full av höga och smärta skorstenar från yllefabrikerna, men nu hade staden kokat över som en mjölkkastrull, och fradgan hade runnit över hela den omgivande bygden i form av vita funkisvillor i väldiga pladaskor.”

Författaren reflekterar över vilken inverkan stadens stora befolkningsökning − 20%
på åtta år, från 38 000 till 45 000 – hade haft på landsbygden runt staden.

”Det var [i alla fall] en ståtlig bild, som staden erbjöd, inte tu tal om det, och den blev inte sämre genom den omständigheten att vi passerade en lördag, så att gator och torg vimlade av folk.”

Ludvig Nordström hade publicerat drygt 60 böcker – skön- och facklitteratur − då Lort-Sverige kom ut 1938. Men det var först nu han blev känd av hela svenska folket. Många ställde sig på ”Lort-Lubbes” sida då han drog ut på härnadståg mot Sveriges dåliga boendestandard. Av andra kritiserades han hårt.

”Det luktade katekes och husförhör när Lubbe dök upp, gärna oförvarnad, med anteckningsblock, äppelknyckarbyxor, kavaj, rock och keps, limousin och privatchaufför och tillsammans med ortens provinsialläkare.” (Ur Framtidsvittnet 1987)

Ludvig Nordströms reportage fungerade hur som helst som en väckarklocka, och resulterade i att en sanitär kampanj inleddes i landet.

Källor:
Ludvig Nordström, Lort-Sverige. 1938. Stockholm LT, 435 s. Illustrerad med teckningar av författaren. [Även i faksimilutgåva 1984, med efterskrift av Birger Lundberg, och fotografier från bostadsresan 1938].
Otto Fagerstedt & Sverker Sörlin, Framtidsvittnet. Ludvig Nordström och drömmen om Sverige. 1987

Isabella Josefsson
Sekr. i Ludvig Nordström-sällskapet.
Jag har flyttat från Härnösand, där jag bott i många år och bor nu i Västra Götaland. Jag bläddrade fram till avsnittet om Väst-Sverige i Lubbes bok för att se vad han hade att säga om min trakt.

Kategori: Okategoriserade

Lortens och renhetens betydelse i Ludvig Nordströms tänkande

Nytt medlemsblad nr 3 2018

Om Klarabohemen från Sollefteå Emil Hagström,

Katalog från 1944 över minnesutställning av Ludvig Nordströms konst

Utställning

Lort-Sverige för 80 år sedan – en resa, en radioserie, en bok

LUDVIG 2018:2

Sveriges Radio novellpris

Prisutdelning 24 mars

Littfest Umeå